Hej vänner,
veckan som gått har inte varit den trevligaste. Jag har sett många ledsna, sjuka och skadade djur och har verkligen blivit slagen i magen av verkligheten. Att omplacera djur är inte att bada, klippa klor och sen skicka iväg till paradiset. Även när allting verkar perfekt kan det gå så himla fel. Jag berättade i förra inlägget att vår lilla Bugzie plötsligt och oväntat gått bort. Jag skrev att han dött bortskämd och älskad i sitt nya hem, men jag tror inte riktigt att det stämmer. För några dagar sedan fick jag nämligen tillbaka hans burkamrat Fatboy, som brukade se ut såhär:
och numer ser ut såhär:
Gått ner 200 g och fått skabb - är alltså nästan HELT naken nu. Huden är torr, sprucken och kliar. Den enda veterinären som tittat på honom var en veterinär som i vanliga fall behandlar häst och boskapsdjur, och han hittade naturligtvis inga fel. De har fått torrt, brunt, presspackat hö och müsliblandning med kaninpellets. Förutom Fatboy fick jag även hem en 3 liters påse med Oxbow-pellets som jag skickat med när han omplacerades, nästan orörd, samt hans våtservetter och krämer från Gorgeous Guinea. Istället har han blivit badad och insmord med olja. Han kommer att stanna hos mig nu.
Snälla stötta inte aveln på nakenmarsvin - och informera välmenande djurägare som tycker att de verkar roliga och häftiga. Nakenmarsvin är så mycket mer utsatta för hudsjukdomar, är benägna att frysa och få skrapor och småsår. De kan ha svårt att hålla rang i en flock eftersom de ser små ut, inte kan resa ragg och är mycket mer utsatta i slagsmål. Att hålla huden mjuk och återfuktad är ett heltidsjobb och kräver särskilda krämer, vilket är anledningen till att många ägare blir lata och smörjer med feta krämer eller oljor som sitter längre utanpå huden. Det är dock stor skillnad på fukt och fett, och de feta krämerna gör att huden verkar vara i bättre skick än vad den är. De orsakar också tilltäppta porer och inflammationer i talgkörtlarna (aterom).
Helgen innan det var jag i Landskrona och hämtade hem två fina små tjejer. De satt skräckslagna i en bur utan vare sig vatten eller något ätbart. De var så ovana vid hantering att jag inte kunde göra mer än att trycka i dom lite C-vitamin och klippa klorna. Det gick inte att väga eller göra någon djupare hälsokontroll eftersom jag var rädd att de skulle få slaganfall av stressen. I lördags var jag uppe i Göteborg och lämnade över dom till Eragons. Jag håller tummarna för er nu tjejer!
Jag döpte dom till Saki och Nel
Även en så glad nyhet som att vår ambassadör-gris Theo får stanna hos jourmamma Sara, OCH har fått en flickvän, befläckades lite av att vi upptäckte att hennes tänder såg ut såhär:
Det är såhär det ser ut när ett marsvin tuggat på en platspärla som sedan fastnat och tryckt tänderna i underkäken i kors. Detta har i sin tur flisat tänderna i överkäken när hon har tuggat. Det visade sig att tjejen som sålt honan är en hobbyuppfödare som heter Nikita Helling Frisk. Hon påstår att pärlan inte var där när hon såldes och att detta alltså skulle ha hänt under förloppet av två dagar. Tveksamt.
Det viktigaste är att iallafall att Theo, killen som suttit ensam med en kanin hela sitt liv, fått en livspartner och ett riktigt hem. (Och att Sara har lite pengar på banken för att täcka de veterinärkostnader som denna uppfödare nu orsakat henne, men vem är bitter?)
Älskade djur, ha nu ett fint liv. Långt bort från alla rövhattar.
/Vicky